Från hembygden

Skall berätta några minnen, som Oskar Samuelsson i Livarp berättat.
Han var född 1850 och hade i sin ungdom arbetat på bygget av Lönneberga kyrka. Grunden lades 1868 och arbetet pågick ” det svåre året 69 ” samt till hösten 1870.

Till virke köptes ett skogsskifte i Rakenäs den kallades sedan klockemon. Virket sågades vid Åkarps vattensåg men när det hämtades hade det fått tvinsot så det fanns inte mycket mer än en eller två brädor av varje stock.

Lera till murningen hämtades vid Linnen i Ingelstorp, den blandades med kalk och piskades med slagor tills det blev användbart. Kyrkan byggdes på den plats där gamla kyrkan stått. Sten till murarna togs från Bäckfalle kull. Man byggde en landgång från kullen ner mot kyrkan. Stenen forslades på en stenbom, ett redskap med två skalmar en plattform med en rulle under mitten. Sen byggdes en ställning runt kyrkmuren som höjdes allteftersom murningen höjdes så drogs stenen på en så kallad julaôr runt kyrkmuren.

Som arbetskraft var befolkningen ålagd att göra dagsverken efter hemmantal. Den som ej hade tillfälle att gå kunde leja någon annan mot en betalning femti öre om dagen. Som yrkesarbetare lejdes från annan ort. En del blev kvar här på orten, murare Tengvall och förgyllare Svensson till exempel.

Spiken smiddes i Storebro. Det var spikar med stora huvuden och de smiddes ut till olika längder. I gamla hus kan man ännu se sådana spikar. Detta var en vara det ej var gott om.

En dagsverkare tyckte han behövde spik hemma och plockade en del i matsäcksväskan, en så kallad grävlingeväske sydd av grävlingsskinn med håret utåt. Kamraterna kom på honom, plockade bort spiken och la de dit sten istället. Sedan vaktades han så han fick bära stenen hem. En annan låg på taket i solvärmen och somnade. Ingen tordes väcka honom då de var rädda att han skulle ramla ner, så han fick ligga tills han vaknade.

Angående vägen gick den förbi gamla kyrkmuren med en tvärsväng mot Haddarp. Vägen från Katebo var kantad med en allé av asp och björk ända ner mot Haddarpskvarn. Numera finns kanske någon ask vid Bäckfall. Träden togs bort vid en vägsyn på grund av att vägbanan ej torkade upp.

De som åkte från Katebo fick ej ha brått. Det fanns tolv grindar mellan Katebo och kyrkan. En vid varje bygräns samt mellan varje ägoskifte.

En minnesanteckning som jag hört det berättas av Axel Nicklasson, Björkhaga

Margit Jonsson i Kristineberg
Nedtecknat år 1988