Minnen omkring Thures affär.

 

När boningshuset i Björkholmen blev till salu köpte Thure Eklund den byggningen rev den och använde virket till en nybyggnad vid vägskälet mot Lönneberga kyrka och Ölvedal. Där öppnade han så småningom en speceri- och diversehandel. Det var den 1 februari 1947, en stor händelse för byn.

Till en början hade han hjälp av Birger Johansson från Hultsfred, som var affärsvan. Övriga biträden som avlöste varandra var Ingrid Karlsson, Gunbritt Eklund, Margret Danielsson, Ingalill Eriksson och den sista tiden Irma Andersson samt Thuresjälv förstås.

Då var varenda stuga bebodd året om, så det fattades inte kunder. Om själva affären har Birgitta berättat så fint.( Se föregående berättelse). Affären upphörde på grund av avfolkningen i slutet på januari 1974. Det var finare julskyltning i Thures affär än vi sett någon annanstans, med levande tomte och julgran.

Vid den här tiden var det få som hade tillgång till rinnande vatten och bad i sina hem så 1948 bildades eb badhus-förening. Det inreddes bastu och ”badrum” i källaren under affären. Nu fick befolkningen möjlighet att gå hit och bada en gång i veckan, fredag och lördag. En vaktmästare fanns på plats och svarade för eldningen.

Badhusföreningen ordnade den första midsommarfesten på Hembygdsgården 1950. En frysanläggning installerades i ett uthus intill affären. Där hyrde vi var sitt fack och kunde stoppa in grisen till jul och eventuellt älgkött på hösten. Det var skönt att slippa konservera. Denna frysanläggning togs ur bruk när vi fick möjlighet att köpa var sin frysbox hemma.

Om bussförbindelsen, som Birgitta också har skildrat, kan nämnas några fler varor som ”Buss-Sigge” fraktade hem åt oss, förutom starkvaror. Det var medicin, dricka, en halv gris, tvätt till och från tvättinrättningen, vete och råg till Storebro kvarn samt blommor och tårtor om någon fyllde år.

 

Nedtecknat av
Marianne Johansson